Sök
  • Team Wild Things

Alla hundar har en gräns

Jag har funderat en hel del kring vad jag själv har för bild av mina hundar. Det är lätt att man kanske ibland tar vissa saker för givet?


"Amy är så snäll, hon skulle aldrig göra någonting". Det är sant, Amy ÄR snäll. Hon är väldigt vänlig mot människor och otroligt fin mot små barn. Men det betyder inte att jag lämnar henne åt sitt öde och låter treåringen klättra på henne och dra henne i öronen. Jag brukar tänka i termerna av att alla hundar har en gräns. Var går Amys gräns? Och sen utgår jag även från en annan tes och det är att hundar faktiskt kan förändras. Erfarenheter och ålder gör att hunden förändras på olika sätt genom livet, ingenting är slutgiltigt i en hunds personlighet, beteende eller känslor.


Om jag skulle låta Amy få stå ut med allt möjligt från t ex småbarn, bara för att hon är så snäll, så kanske hon inte skulle bita barnet i första taget, men det skulle initialt kunna leda till att hon tycker allt mindre om småbarn. Hon kanske börjar dra sig undan. Om jag då fortfarande inte skyddar henne från det hon tycker är jobbigt, ja då skulle det i förlängningen kunna leda till att hon tillslut säger ifrån. Att hon når sin gräns. Det kan ju faktiskt vara så med en hund som initialt tycker om barn, eller andra hundar, men sedan ändrar känsla.


Amy är väldigt snäll mot andra hundar. I regel. Men det betyder inte att hon inte skulle kunna komma till en situation där hon inte vill vara med. Även om en hund inte tydligt visar att den tar illa upp av en situation, betyder det inte att den inte har blivit påverkad. Om jag sen fortsätter att mata Amy med diverse främmande hundar och hon egentligen inte vill detta, så är risken stor att hon tillslut säger ifrån. Och jag tänker att när en hund når den där gränsen, då har det ju redan gått för långt. Då har de förmodligen redan uttryckt missnöje flera gånger om, men inte blivit sedda. Då är redan tilliten skadad.


På nåt sätt gäller det att hela tiden hänga med lite. Tycker hunden fortfarande att det här är kul, eller är det min inre bild av hunden som säger det? Har hunden ändrat känslan inför det här?


Med åren har jag blivit allt mer försiktig med vad jag "utsätter" hundarna för. Jag tror att alla negativa upplevelser är dåliga, om de är tillräckligt negativa. Med det menar jag ju inte att hunden bara ska vara hemma i tryggheten för att världen utanför är farlig; jag menar att man ska tänka efter, känna efter och framför allt läsa av hunden hur den uppfattar en situation, och vad situationen kan komma att få för konsekvenser. Att hunden ska träffa en massa främmande hundar hela tiden tror jag inte på något vis är bra. Däremot är det bra om hunden träffar hundkompisar, som den känner och som den tycker om, och sen att den lär sig att vara trygg i en miljö där främmande hundar vistas, utan att behöva interagera med dem.


Det är därför jag också vill ha en liten och stabil grupp på hunddagiset; med hundar som känner varandra, utan en massa främmande hundar som kommer och går.


Av alla våra 13 dagishundar som vi hade var det två som ibland fick leka med någon av våra hundar, just för att dessa individerna hade lärt känna varandra och gillade varandra...

Hur som helst, idag hade jag. Amy och Ty en väldigt härlig promenad i hammarskog; ett av de ställen där vi brukade gå med dagishundarna. Det känns som om de börjar komma in lite i sommarrutinerna nu. Det är fortfarande sjukt varmt; typ 25 grader och strålande sol dag ut och dag in. Det är liksom inget slut på det!






74 visningar

© 2023 by EK. Proudly created with Wix.com

  • Vit YouTube Ikon
  • Vit Pinterest Ikon
  • Vit Instagram Ikon
  • Facebook