• Team Wild Things

Nyår och välkommen 2021!

Du är verkligen välkommen, du nya år! Vi firade avslutet på 2020 och början på 2021 genom att köra släde och njuta av snön. Vi var fyra vuxna, en niomånaders och så 26 polarhundar, och det var ett helt perfekt avslut på det här hemska året.


Som jag skrev i förra inlägget så har inte corona drabbat mig i närheten lika mycket som många andra, och det är just dem jag tänker på. Alla de som har varit sjuka och som haft nära och kära som har drabbats av sjukdom eller gått bort. All styrka till dem!


Mitt 2020 bestod av mycket förändringar, de flesta till det positiva. I början av mars började Andreas på sitt nya jobb, vilket har varit som en välsignelse för oss båda. Istället för att pendla varje dag till Stockholm ca 3,5 timme per dag har han nu ca 15 min till jobbet, kan styra mer över sin tid och trivs mycket bättre! Och strax efter att han började där föddes Zoey och hon är en fantastisk liten solstråle som gör att jag vaknar leende varje dag. I augusti började allting med flytten som innebar både glädje men också otroligt mycket jobb.


Att få komma iväg till snön var helt fantastiskt. Att slippa regn och leriga hundgårdar och få ställa sig på släden bakom några riktigt taggade hundar var lycka. Zoeys glada ansikte från babyskyddet som satt fastspänd på släden. Ett gäng fluffiga svansar och en massa snötäckta granar. Att få se hundarna i sitt rätta element. Varje gång drabbas jag av den här starka känslan; det är så här det ska vara.

Det hade kommit en hel del nysnö, och det fanns inte mycket till spår, så det blev tung körning för hundarna. Men de kämpade på och jag kände att deras träning hemma med vår tunga vagn gett resultat. De är vana vid att ta i.


Dagen efter lånade jag en Danler av Sassa och tog Ragge och Nadako på en slädtur tillsammans med Asinja. Eller ja, hon startade med sitt fyrspann och försvann ganska snabbt ur sikte. Det hade snöat hela natten och var tungt i spåren, och med två hundar gick det inte särskilt fort. Men de jobbade på riktigt bra, och jag njöt av känslan av slädens lätthet. Nadako kommer bli en riktigt bra draghund, känns det som. Han älskar fart och han är inte rädd för att ta i när det är tungt. Och jag blev lite smått förälskad i Danlern, så någon gång när jag har råd...

Innan start


Nu är vi tillbaka till träskland igen, förlåt jag menar Uppland. Jag ska erkänna, jag blir alltid lite deppig och oinspirerad av att komma tillbaka. Nu har det som tur är blivit ett par minusgrader i alla fall och SMHI har utlovat snö i slutet på veckan. Vi behöver det nu.

Hundarna har fått två sköna vilodagar efter resan, men jag sitter inne och trummar lite otåligt med fingrarna på bordet. Det börjar bli dags att planera 2021, vad jag ska satsa på. Jag har lite planer som jag känner mig inspirerad att ta tag i, men året känns fortfarande som ett stort frågetecken. Jag är sugen på att slå ihop händerna och lova ett bättre år och så vidare, men eftersom livet är så satans oförutsägbart så skiter jag i det. Jag nöjer mig med att vara försiktigt optimistisk, och framför allt lyssna till hjärtat.


Tack i alla fall för det här året och ett trevligt avslut <3

/Johanna




30 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

© 2023 by EK. Proudly created with Wix.com

  • Vit YouTube Ikon
  • Vit Pinterest Ikon
  • Vit Instagram Ikon
  • Facebook