• Team Wild Things

Vi har ju bara värmt upp...

Vad är detta? Mitt i den vackraste vintern och när vi är på väg i full fart in i dragsäsongen så kommer plusgraderna och regnet! Och helt plötsligt kommer jag ihåg att jag bor i Uppland, och det är som att vakna upp obarmhärtigt ur en bra dröm.


I Norrland har de snöstorm. Jag hade gjort vad som helst för att få vara i en snöstorm, istället för i regn, snålblåst och plaskande blötsnö som snart kommer töa bort helt. Med tanke på förra vintern så borde jag ju vara extremt glad över de här veckorna med riktig vinter som vi har haft, och det ÄR jag också. Men det är så extremt lätt att vänja sig vid det underbara och bara vilja ha mer och mer. Vi som har tragglat med kickbike och vagn hela hösten och början på vintern fick ju äntligen köra släde. Och jag äts upp av känslan att det här var ju bara början. Vi har ju bara värmt upp!


Jag vet, nu tjatar jag om det här igen... Men jag njöt så otroligt mycket av vintervädret, och jag märker ju hur otroligt mycket bättre hundarna mår när det är riktig vinter.


Hur som helst, färdiggnällt. Vi har börjat få ihop spannet. Eller spannen. "Vargflocken och huskygänget". Och så malamuterna och Ragge. Fast Ragge kör numera i alla spann, då han har blivit den där oumbärliga ledarhunden som jag inte vill vara utan. Jag minns fortfarande alldeles efter att vi hade tagit över honom och vi skulle prova honom i led med Akira. Det första han skulle göra var att dra ut på åkern efter rådjuren. Och alla andra hundarna i spannet undrade vad tusan han höll på med. Sedan dess har han gått mest i wheel. Men jag började köra honom i tvåspann med kicksparken nu i höst och nu är hans givna plats i led. Och han är den som får lära de yngre. Jag har väldigt stora förhoppningar om att Embla kommer bli en väldigt duktig ledarhund, hon har varit superduktig i led hittills! Jag är imponerad över alla våra underbara unghundar, alla springer som om de aldrig gjort annat.


Mitt mål är att få ihop ett bra åttaspann när jag och Andreas kör tillsammans, och vi är inte långt borta. Helst skulle jag vilja köra tiospann, men det får vi se om vi får ihop med de här individerna vi har... Jag har i alla fall börjat köra tre- eller fyrspann när jag kör själv, och jag har insett att jag helst inte vill köra med färre än fyra. Jag tycker ju verkligen att det roligaste är att köra lite större spann (för mig är det 6 hundar och uppåt). Man måste ju känna att man lever liksom!


Vi börjar också komma upp lite i distans, vilket är jättekul! Det är roligt att tänka tillbaka och se sina framsteg. Att köra en mil som förut kunde kännas långt är inga som helst konstigheter nu. Jag strävar efter att köra lite fler långturer och hundarna börjar få rätt många mil i benen.


Men snälla vintern, kom tillbaka, vi är redo!



17 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

© 2023 by EK. Proudly created with Wix.com

  • Vit YouTube Ikon
  • Vit Pinterest Ikon
  • Vit Instagram Ikon
  • Facebook